Butterflies all around...

Jag ta på mina nya underbara Skullcandy lurar dra på musik och
"The Human Abstract - Counting Down The Days" dunkas om och om igen. Jag sitter här, jag se blinkadet på skärmen av msn, skype, och allt annat skit. Men mest de blinkande av texten som jag fortsättas skrivas.

Jag hade tänkt skriva lite om självfortroende. Sånt jag knappt ha kvar, liksom jag anatar att 90% av dom som läser detta just nu inte ha de bästa självförtroendet. Precis som jag. Jag ha blivit sårad så månger gånger så jag ha gett upp, jag bryr mig inte så jätte mycket mer om mig själv.
Men de kom lite ljus i mitt liv för två dagar sen. Men förlåt, jag ha inte de bästa självförtroendet, men som sagt, de gå byggas upp, känner man sig trygg med en person så kommer de snabbt byggas upp, precis som annat, tex litar på folk.

Klart ibland få man offra nåt när man vill ha en annan sak. Det är så livet och kärleken fungera tyvärr.
Jag kan inte säga "hej kolla på mig, jag e bäst, jag ha självförtroende!" Tyvärr, jag kan inte de.
Men jag kan visa att jag är jag, jag kan därimot säga, jag kan bygga upp de! så att jag kan säga hej kolla på mig, jag ha självförtroende igen!
För efter allt som ha hänt så är de inte mycket som finns kvar, men jag vill detta, jag vill vara där, jag vill höra din röst i telefonen , ditt skratt som få mig att le och få mig känna en sak, som jag tycker är viktigt, trygghet.

Yeah bby, youre voice is stuck in my head<3

Hörs och cya, <3

Alle-Balle<3